Asyl

Du som är i behov av skydd för att du riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i ditt hemland kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige. För att kunna ansöka om asyl måste du vara vid gränsen till eller i Sverige. Undantaget är kvotflyktingar som kan ansöka om asyl genom UNHCR i ett annat land än Sverige.

Rätten till offentligt biträde

Du som är asylsökande och ansöker om uppehållstillstånd i Sverige för att du är i behov av skydd har ofta rätt till ett offentligt biträde som är jurist eller advokat.

Ett offentligt biträde är en jurist eller advokat som företräder dig under din asylprocess. Ditt offentliga biträde är till exempel med när du träffar Migrationsverket för att berätta om varför du behöver skydd i Sverige. Om Migrationsverket bestämmer att du har rätt till ett offentligt biträde kostar det ingenting för dig. Du har rätt att önska vem som ska utses som ditt offentliga biträde.

Hur går asylprocessen till?

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för hela asylprocessen.

Hur inleds asylprocessen?

Asylprocessen börjar med att du som söker får fylla i blanketter med frågor om bland annat namn, medborgarskap, familj, födelsedatum. Därefter får du lämna in eventuella identitetshandlingar såsom pass, körkort, familjebevis för att visa vem den är.

Migrationsverket tar även ett fotografi och fingeravtryck av dig. Syftet är att ta reda på om du har ansökt om asyl i ett annat land i Europa eller om du är förbjuden att vistas i något land i Europa. Anledningen är att man många gånger inte själv får välja i vilket land i Europa man ska ansöka om asyl i eftersom det regleras av Dublinförordningen.

Dublinförordningen avgör vilket europeiskt land som ska pröva din asylansökan. Vilket land det blir beror bland annat på om du har släktingar i något europeiskt land, om något europeiskt land har gett dig uppehållstillstånd eller visum, eller till vilket europeiskt land du kom först.

När du ansöker får du kortfattat berätta om vem du är, varifrån du kommer och varför du lämnade ditt hemland. Migrationsverket informerar dig om praktiska saker såsom ekonomi, sjukvård och boende.

Asylutredningen


Efter en tid blir du kallad till asylutredning. Innan asylutredningen är det viktigt att du får ett möte tillsammans med ditt offentliga biträde för att på bästa sätt förbereda asylutredningen. Det kan ibland ta ganska lång tid innan du blir kallad på asylutredning.

Asylutredningen är ett långt samtal där du som söker, en utredare från Migrationsverket, en tolk (om det behövs) och ditt offentliga biträde närvarar. Om du är barn har du även med dig din gode man. Under asylutredningen förväntas du berätta vem du är, varifrån du kommer och vad som skulle hända dig om du tvingades åka tillbaka till ditt hemland. Här är det viktigt att berätta så detaljerat som bara är möjligt. Ofta är din berättelse det viktigaste, eller ibland det enda beviset i ärendet. Under asylutredningen skriver utredaren ett protokoll som sedan skickas till det offentliga biträdet.

Om du är under 18 år gammal kan du bli erbjuden att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Vid den medicinska åldersbedömningen röntgas dina visdomständer och din knäled. Röntgenbilderna jämförs och Rättsmedicinalverket skriver ett utlåtande till Migrationsverket. I utlåtandet står det om Rättsmedicinalverket tror att du är över eller under 18 år gammal och hur säker den bedömningen är. 

Efter asylutredningen


Efter asylutredningen kallas du till det offentliga biträdet för genomgång av protokollet från asylutredningen. Genomgången ger en möjlighet att rätta till sådant som eventuellt har skrivits fel eller missförståtts i utredningen. Dessutom är det, om det inte gjorts tidigare, ett bra tillfälle att komplettera ärendet med den skriftliga bevisningen som du vill åberopa.

Efter mötet skriver ditt offentliga biträde en inlaga och skickar till Migrationsverket. Inlagan innehåller dina klargöranden från asylutredningen och de skriftliga bevis du vill åberopa, men ger även ditt offentliga biträde tillfälle att argumentera varför du ska få stanna i Sverige.

Efter att inlagan skickats till Migrationsverket är ditt ärende i de allra flesta fall färdigt för beslut.

Om du är nöjd med beslutet så avslutar ditt offentliga biträde sitt uppdrag att företräda dig.

Överklaga ett beslut


Om du inte är nöjd med beslutet så är det viktigt att du snabbt får kontakt med ditt offentliga biträde. Beslutet kan överklagas inom tre veckor från att du fick del av det. Ditt offentliga biträde kallar dig i så fall till ett möte. Under mötet går man igenom beslutet och talar om överklagandet.

Efter mötet skriver ditt offentliga biträde ett överklagande till migrationsdomstolen. Normalt avgörs ett asylärende på det skriftliga materialet i ärendet, såsom protokollet från asylutredningen, beslutet, överklagandet och eventuella yttranden därefter. Om du vill kan ditt offentliga biträde begära muntlig förhandling i domstolen. Det innebär att du, utöver det skriftliga överklagandet, även kan få komma till domstolen och själv berätta. Du kan även åberopa muntlig bevisning om du vill höra någon som vittne.

Det är domstolen som avgör om du får muntlig förhandling eller inte. Väntetiden hos migrationsdomstolarna kan för närvarande vara lång.

Om du får avslag även i migrationsdomstolen kan domen överklagas till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen tar bara upp ditt överklagande om domstolen beviljar prövningstillstånd. Prövningstillstånd är ett slags förhandsavgörande som innebär att överklagandet bara tas upp om det är intressant för att skapa ny rättspraxis eller om det begåtts något allvarligt fel i asylprocessen.

När beslutet om avslag till slut har vunnit laga kraft kan du som har ett arbete i vissa fall ändå få stanna i Sverige. Om det, efter avslaget, hänt något nytt som gör att du inte kan återvända till ditt hemland så kan du ansöka om verkställighetshinder.

Vill du ställa en fråga?